Det sägs att det är bra om folk åker mycket buss istället för att ta bilen. Och även om det såklart är dom rikaste med sina eviga lyxresor över hela världen och den vinstjagande men miljöförstörande industrin som är dom stora miljöbovarna känns det bra att vara lite miljövänlig i det lilla. Trots att chaufförerna kör ryckigt och bussen är ofta är sen eller fullpackad under rusningstrafik gillar jag den. Jag vet ju att rycken kommer av trötta motorer med usel service och att dom sena bussarna beror på bussbolagets galna körscheman utan tid för en cigg eller ett toalettbesök vid ändhållplatserna.
Men nu vill politikerna att jag ska gilla bussen mindre. Inte nog med att dom sålde ut bussbolaget så att det sitter feta styrelsegubbar och gör pengar på att våra busschaufförer inte hinner gå på toa. Nu ska dom höja priset igen. Visst, femton spänn är inte jättemycket pengar. Men vi måste fråga oss om våra löner har ökat lika mycket som busspriserna. Jag vet att jag inte tjänar 50% mer än vad jag gjorde för några år sen när bussen kostade en tia. Höjningen är ett sätt att flytta pengar från oss som åker buss till dom som vill ha lägre skatt. Att vi måste betala mer på bussen betyder att dom rika svinen i sina stadsjeepar slipper slanta mer till det allmänna.
Grejen med bussar (eller lägenheter eller vadsomhelst vi behöver för att leva) är att dom bara kan kosta så länge vi låter dom kosta. Runt om i världen har folk i olika tider drabbats av höjningar av busspriser och kämpat mot dom. Ett sätt som funkat bra är när hela områden eller arbetsplatser kommit överens om vad bussen borde kosta och sedan betalat det rätta priset. Om alla på Fäladen betalade en tia på bussen hade bussen börjat kosta en tia, så enkelt är det.

FAKTA: Politikerna höjde priserna.
Den 21 mars beslutade Lunds Kommuns tekniska nämnd att höja priserna på en enkel bussresa från 12 kronor till 15, den andra höjningen sedan jan2004. Man kan lätt tro att sådana här beslut händer av sig själv och inte går att göra någonting åt, men de som försämrar för oss i vår vardag har namn, adresser och telefonnummer. De sex personer som röstade för förslaget om prishöjningen är enligt Lunds Kommuns hemsida: Tomas Avenborg (m), Kerstin Lindbom (fp), Jan O Carlsson (m), Oskar Krantz (fp), Jörgen Hanssson (c) och Mio Fric (kd).

VirvelvindenHUS&HEM

Är du inte nöjd med din bostad, din hyresvärd, eller att hyran höjs? Kostnaderna för flytten, omkostnader för att byta dagis, skola och förlusten av en förhoppningsvis trygg gemenskap mellan grannar är tillräckligt stora hinder för att hindra de flesta från att flytta. Därför kan hyresvärden höja hyran utan risk för att många flyttar ut.
Finns det ens billiga områden kvar i städerna? Om man har familj kan man inte hyra in sig i en billig studentkorridor med centralt läge. Ett kommunalt bostadsbolag har skyldigheter att tillhandahålla funktionella bostäder för alla. Till priser för alla. Med den standard alla behöver. Men kommunala bostadsbolag måste också vara konkurrenskraftiga - eftersom politiken bestämt det.
Ett billigt  bostadsområde har i dag blivit synonymt med ett problemområde. Även om inte den borgerliga regeringen ännu släppt hyresmarknaden fri har priser stegrat.
Ingen vill ju vara hyresvärd för ett område som är ”oattraktivt” eller med andra ord billigt. Alla vill tjäna mer pengar och de som tjänar mest kan inte bara köpa strandtomten men också hyra sig till bättre läge. Samtidigt vågar andra inte kräva förbättringar och renoveringar av sina hyresrätter för höjningen av hyran kommer alltid bakefter. För att slippa förhandla om hyran vill många köpa sina bostäder. Det har blivit för dyrt att flytta. Hur regeringen har tänkt att det ska gå ihop med regler om att tvingas ta jobb på andra orter, kanske i andra kommuner, är svårt att förstå.

Ungdomshusets rivning i Köpenhamn har knappast undgått någon. Flera hundra häktades. Kostnaderna för Köpenhamns kommun vad gäller polisinsatsen uppgick till flera miljoner. Detta för att försvara den privata äganderätten och visa att ”politisk dialog” handlar om lydnad. Våldet mot de unga i Köpenhamn har till synes inga gränser. Samtidigt; medan media, politiker, polis och rättsväsendet försöker finna en ”lösningar på problemet” pågår det en kamp. En kamp mot ett samhälle som likriktar individer och för ett samhälle där människor kan uppnå sin fulla mänskliga potential. Den kampen pågår på gator och i skolor, på caféer och ungdomshus i hela världen. Kampen för bevarandet av Ungdomshuset på Jagtvej 69, med allt från gatufester och demonstrationer till allmänna folkkök, grafittiväggar och kravaller, har varit mer än en fråga om att ungdomar skall ha någon stans att vara. Den har varit ett ifrågasättande av och ett direkt slag mot en homofob och rasistisk klasspolitik som frodas i ett samhälle som präglas av en nyliberal likriktningspolitik. Vi kommer att fortsätta att slå och vi kommer att slå hårt – inga fler kompromisser!