Så på min första arbetslösa dag fann jag mig själv stående, för första gången på länge, framför arbetsförmedlingens lokaler i lund. Det var inte ett besök som jag såg fram emot då jag hade hört många historier om människor som blivit indragna i meningslösa åtgärder och behandlade mer som ett problem än en person som behövde hjälp och tips. Så i alla fall tog jag ett djupt andetag och klev in i deras lokaler. Jag möttes av en käck kille som gav mig en nummerlapp och efter ett tag fick jag gå in i en av deras kuber och träffa en arbetsförmedlare.
Hon satte sig med ett block och frågade mig vem jag var, vad jag hade gjort hittills och hur det hade varit och sedan vad jag hade för planer nu. Jag tänkte för en kort stund att hon kanske var genuint intresserad av mig och ville hjälpa till. Jag berättade att jag hade tänkt söka jobb i Lund och i min hemstad. Det var nog då hon påpekade första gången att de kunde ta bort min A-kassa om jag inte sa ja till jobb. Samtalet fortsatte och utan att jag ställde frågor som rörde A-kassan så lyckades hon förklara för mig att de kunde ta bort den ett par gånger till.
Jag hade gått från att vara en vuxen människa till att bli ett skolbarn igen medan jag satt där, och jag förstod det egentligen inte förrän senare, just då kände jag mig liten och dum. Det är en lustig känsla att bli nedflyttad på samhällets värderingsskala. Från att ha varit någon med en fast inkomst till att bli behandlad som ett problem som man bäst bemöter genom att hota henne till att söka jobb.
Nu har det gått en tid sedan jag var där första gången och jag har lyckats att fixa ett jobb på egen hand, utan någon inblandning av arbetsförmedlingen. Det de gjorde för mig under min arbetslösa tid var att nästan ge mig magsår med de hot och den kontroll som de kunde utöva på mitt liv. A-kassan hann jag knappt få innan jag började jobba p.g.a. lagar och byråkrati, och det gjorde förmedlarens första hot än mer absurda.
Såhär i efterhand ställer jag mig frågan om arbetsförmedlingens uppgift borde vara att hota, stressa och göra livet surt för de inskrivna så de ska söka rimliga och orimliga jobb? Det enda som detta kan leda till är att öka konkurrensen om jobben och därigenom pressa ner lönerna