Det finns många anledningar att hata. Men den bästa anledningen att hata är faktiskt att älska. Det kan tyckas motsägelsefullt men hat och kärlek är två starka känslor som på många sätt förutsätter varandra. Det är inte hatet som är det läskigaste sinnestillståndet, det är den kalla likgiltigheten.
Byråkraterna som sätter oss i förnedrande låtsasåtgärder, avslår våra bidragsansökningar eller stänger av vår a-kassa gör det inte av hat. Företagen som ger oss pissjobb eller bara lägger ner och flyttar utomlands gör det inte av hat. Inte ens omänskliga förhållanden med isolering i svenska häkten eller tortyr i irakiska fängelser drivs av hat. Visst kan vissa inblandade hata oss men dom flesta lyder bara order eller ser till sitt kalla egenintresse.
Vårt svar är däremot hatet. Mot deras kalla likgiltighet ställer vi en varm och glödande känsla. Det är den som driver oss, det är den som ofta får oss att orka fortsätta kämpa med livet. Hatet är en produktiv känsla som ger upphov till en mängd skapande handlingar, både vackra och mindre vackra. Men det som gör att vi kan hata så starkt är att vi älskar ännu starkare. Nästan alla som blir utsatta för kalla orättvisor och övergrepp har någon som älskar dom, som är beredd att försöka jämna ut vågskålarna.
Det är därför vi hatar och så länge våra hjärtan slår och vi andas kommer vi fortsätta hata.
Allt vårt hat till dom som förtjänar det, all vår kärlek till alla er andra!

I den lilla staden Västervik på den småländska ostkusten ville politikerna för ca två år sedan lägga ut hela sjukhuset på entreprenad. När detta förslag inte gick som de ville, då de inte fi ck några bud på sjukhuset, så fortsatte de att titta på var i den redan insparade sjukvården det kunde sparas lite till. Det ledde till det nya förslaget att lägga ner förlossningen på Västerviks sjukhus. I praktiken skulle detta ha inneburit att födande kvinnor skulle ha fått åka 14 mil till Kalmar för att föda. Reaktionen på nedläggningsförslaget kom den 11 oktober för ca två år sedan då ca 10.000 människor, vilket är en tredjedel av stadens befolkning, samlades för att försvara sin kvinnosjukvård. Tillsammans lyckades de hindra nedläggningen av förlossningen.

Häromdagen vaknade jag och tänkte att ”om det finns någonting jag verkligen hatar, så är det CSN”. Vadå? Det är väl bra att vi får låna pengar så att vi kan studera? Ja visst, det är bättre än t. ex. utbildningssystemet i USA, där studenterna själva får bekosta sin utbildning – tala om att sparka på dem som redan ligger. Tjänar du inga pengar? Har du inga rika föräldrar? Nej tyvärr, då får du inte utbilda dig, och en utbildning behöver du för att tjäna pengar så att du kan studera. Nej, att få ett lån är väl bättre än det. Men i vissa länder, Danmark t ex, där får de pengar för att studera. Det tycker jag är rimligt. Det är faktiskt så att utbildningar fi nns för att arbetskraft ska skapas till arbetsmarknaden. De ser inte på oss på något annat sätt än som arbetskraft – det borde vi få lön för.
Varför hyser jag ett sådant agg mot CSN? För det första, att bara få möjlighet låna pengar i sex år är absurt. Det innebär i princip att du, om du vill studera, måste veta vad du vill innan du börjar på universitet eller högskola och tar studielån. Annars riskerar du att stå barskrapad i slutet av din utbildning för att dina sex år av studielån inte räckte till.
Något studenter sedan drabbas av är återbetalningen. Har du läst lite strökurser och varvat det med jobb så slår återbetalningen hårt. De studielån som är tagna innan 30 juni 2001 har en hyfsad skonsam återbetalning. 4 % av din inkomst. Visserligen är årsbeloppet beräknat på din inkomst för två år tidigare och ens inkomst kan ändras drastiskt med åren. Men denna återbetalning är ändå ganska mild.
Det är återbetalningen av annuitetslånet (lån tagna efter 30 juni 2001) som är den värsta. Där struntar de i din inkomst. Vid återbetalningens början bestäms en tidsbegränsad återbetalningsplan. Är lånet inte jättestort blir återbetalningstiden kort och årsbeloppet högt. Om du då är mellan studieperioder och jobbar tillfälligt så har du förmodligen en ganska låg inkomst. Ansöker du om nedsättningen av årsbeloppet innebär det att årsbeloppen resterande år av återbetalningstiden blir högre och högre (för återbetalningstiden ändras inte). Vad är detta för återbetalningssystem?
Nej, csn har bara gett mig huvudvärk. Jag säger studielön istället för studielån!